PerrasMotorNostalgi

Perrabolo är en fortsättning på min tidigare blogg PerrasMotorNostalgi. Titta gärna in även på TuristbussN200.se där jag är en av medarbetarna.

söndag 6 september 2015

Rangerbromsar

Ett godståg kan vara 650 meter långt och innehålla vagnar till många olika destinationer. På en rangerbangård delas inkommande tåg upp och vagnar från olika orter på väg till samma destination bildar ett nytt tåg. Ett inkommande godståg kopplas isär i grupper, därefter trycker ett växellok vagnarna uppför en sk växlingsvall. De rullar sedan av egen kraft ner mot ett antal växlar som leder till olika spår, beroende på vilken slutdestination de har. Därefter kopplas de ihop till nya tåg.
I ett rangertorn sitter en rangeroperatör som styr växlarna och i vissa fall bromsar vagnarna till lämplig hastighet.
Hallsberg är Sveriges största rangerbangård med 32 spår. Den är 3,5 km lång och har kapacitet för 500 000 vagnar/år.


Växlingsvall i Hallsberg 1964.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum



Innan automatiska bromssystem infördes på bangårdarna sköttes all bromsning med sk bromsskor. En bromssko är en liten släde som placeras på ena rälen. När en vagn kommer, så rullar hjulet upp på släden, men stoppas sedan av en klack som gör att hjulaxeln låses och släden glider tills friktionen fått den att stanna.


Två bromsskor förbundna med ett stag kallas bromssläde.



Växlingspersonalen fick själva bedöma vagnarnas hastighet och lägga bromsskor på rälen på lämpligt avstånd till nästa vagn. Oftast gick det bra, men ibland blev det rejäla smällar när vagnarna gick emot varandra. Skador på gods var vanligt förekommande. Det var också ett farligt arbete att springa framför vagnar i rörelse och olyckorna var många.
Foto: Lennart Nilsson

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum


"Där vagnarna rulla" är en mycket intressant film som visar växlingsarbetet på Hallsbergs rangerbangård 1943. 
I del 3 ser man hur fullkomligt livsfarligt det kunde vara att bromsa vagnar med bromsskor!

Del 1

 Del 2

Del 3

Del 4


På 50-talet infördes ett system för bromsning som kallas balkbroms. Balkbromsar består av stålbalkar på vardera sidan om rälen. Balkarna trycker med hjälp av tryckluft eller hydraulik mot hjulets sidor och därigenom reduceras vagnens hastighet.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum  Foto: Seved Walther

I rangertornet sitter rangerledaren som styr växlarna och bromsaren som styr balkbromsen. 
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Bromsaren har en lista med varje vagns vikt och avgör med sin erfarenhet hur stor bromskraft som skall tillsättas.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Rangertornet i Ånge 1955.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

I mitten på 60-talet provades en ny typ av rangerbroms, spiralbromsen. Bromsen består av en cylinder med en utanpåliggande spiral. Vagnshjulen får cylindern att rotera när den passerar spiralen. Inuti cylindern finns en hydraulisk anordning som medger att cylindern roterar upp till en viss hastighet. Rullar vagnen för fort kommer cylindern att bromsa hjulen till lämplig hastighet.



Den nya spiralbromsen demonstreras i Gävle 1967.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

En beställning av en 9-spårsanläggning till Sävenäs rangerbangård gjordes. Bilden från Sävenäs 1969.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Idag är alla rangerspår på Sävenäs försedda med spiralbromsar.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum


Spiralbromsarna manövreras med tryckluft och när de inte är aktiva är de nedfällda.


Helsingborgs rangerbangård med spiralbromsar 1975.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum  Foto: Seved Walther

Rangeroperatör i rangertornet Helsingborg 1975.


Det finns ytterligare en variant på rangerbroms, nämligen kolvbromsen. Den består av kolvar som placerats på insidan av rälerna. När en vagn kommer trycker hjulflänsen ned kolven. Eftersom kolvarna har stor dämpning så sker en inbromsning. Vill man inte ha någon bromsning kan kolvarna pressas ner med hjälp av tryckluft. 

Uppfällt läge.


Nedfällt läge.


Så här fungerar det.


Systemet finns sedan 2004 installerat på Hallsbergs rangerbangård och är datorstyrt. Det består av både balkbromsar och kolvbromsar. Från växlingsvallen grenar spåret sig i fyra spår med varsin balkbroms. Därefter grenar dessa sig i 32 spår med varsin balkbroms. Efter balkbromsarna går kolvbromsarna in och bromsar vagnarna. Det finns totalt 24 123 kolvbromsar. Längst ner på spåren finns fällbara stoppbockar med hydraulisk dämpning.



Fällbar stoppbock i uppfällt läge.


Nedfällt läge.



40 år tidigare, 1964, stod den tidigare rangerbromsanläggningen i Hallsberg färdig med nytt rangertorn.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum  Foto: Unvér



1 kommentar: