PerrasMotorNostalgi

Perrabolo är en fortsättning på min tidigare blogg PerrasMotorNostalgi. Titta gärna in även på TuristbussN200.se där jag är en av medarbetarna.

söndag 25 oktober 2015

En betraktelse från "Gubben med portföljen"

Jag började min lokförarutbildning den 2 feb 1981 och bilden nedan är från våren 1982. Platsen är Sävenäs lokstation i Göteborg och fordonet ett Rc-lok. Jag har bara några dagar kvar till examination och min första egna lokförartur. På den tiden hade lokförare inte uniform, vi kunde komma till jobbet i vilka civila kläder som helst. Båtmössa med tjänstetecken och en blårock var det vi fick ut från förrådet. Få, om ens någon av oss yngre använde dessa plagg. Någon AC fanns inte på loken så varma sommardagar kunde det vara rejält svettigt. Då var det skönt att kunna köra i shorts och sandaler! 


"Legitimationen" som visade att man var förare när man tog över ett tåg från en kollega var den svarta portföljen som alla lokförare hade. Det var mycket vi skulle bära omkring på som t.ex. tidtabeller, säkerhetsföreskrifter och linjeböcker för alla sträckor vi åkte på. Tiderna förändras och nu finns det mesta i vår läsplatta och i mobilen. De flesta förare bär på en liten ryggsäck, medan jag fortfarande envisas med att ha kvar min gamla praktiska portfölj. Säger någon på jobbet "Gubben med portföljen" så vet nog alla vem det handlar om.


1985 bytte SJ uniform och då blev även vi förare uniformspliktiga. Så här såg den nya kollektionen ut. I mitten står lokföraren klädd i väst och skärmmössa av älgskinn, de två andra är ombordpersonal. Det var designgurun Lars Hall som stod för formgivningen av kläderna.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Det var samma Lars Hall som i början på 2000-talet också fick uppdraget att byta färgsättning på tågen. Nu skulle det vara grått istället för babyblått och rött. Så här uttryckte sig Herr Hall: "Tågen skall vara gråa så att de resande framträder som dekorativa färgklickar när de går utmed tåget på plattformen". Det tidigare färgschemat var inte snyggt, men det nya gråa blev, i mitt tycke, en katastrof. När man sedan började måla om lok och vagnar i svart blev "sorgetåget" fulländat...

Det nya bolaget MTR kan man ha åsikter om, men de har utan tvekan lyckats bättre med sin färgsättning än gamla SJ.


2008 var det åter dags att byta uniform. Vi förare slipper västen och kan välja mellan skjorta och pikétröja, slips är frivilligt. Jag tycker det blev en bra uniform. Snygg, praktisk och bekväm.
Bild: SJ

När jag började som lokförare på SJ körde vi alla typer av tåg. Det var varierad körning med en blandning av växling, godståg, persontåg och pendeltåg. SJ ägde tåg, bussar, fastigheter, verkstäder, stationshus, färjor m.m. SJ byggde och skötte också alla spåranläggningar och hade även hand om trafikledningen. Idag är allt uppdelat och sönderslaget. Allt ska upphandlas och vinstoptimering gäller.
Mycket trafik är upphandlad av länstrafikbolagen och den operatör som lägger lägsta anbudet vinner. Svensk eller utländsk operatör spelar ingen roll, bara det blir billigt. Kostnader och avtal pressas och mycket av tryggheten och variationen i åkningen är borta.
2010 tog DSB (Danske Statsbaner) över i stort sett all pendel- och regionaltrafik som körs i västsverige. Man hade lagt ett anbud som låg ca 20 % lägre än någon annan och fick trafiken. Vad hände? Totalkaos och efter en tid var DSB mycket nära konkurs. För att rädda trafiken fick SJ ta över verksamheten med kort varsel.
När den omdiskuterade Västlänken byggs i Göteborg försvinner alla de uppställningsspår som idag finns vid Centralen. Det är spår som används av fordon som för tillfället inte är ute och rullar. Marken är värdefull och fastighetsbolaget Jernhusen vill bygga bostäder och kontor. Var alla lok och vagnar ska ställas upp har man inget svar på. Redan idag är bristen på uppställningsspår katastrofal och många fordon måste ställas upp på bl.a. Sävenäs rangerbangård. Det innebär stora kostnader för operatörerna som måste ha förare som hämtar och lämnar fordonen vilket kostar mycket tid och dyra taxiresor. Dessutom ökar trafiken mellan Sävenäs och Göteborgs Central, en redan idag hårt belastad sträcka.

Förr körde SJ alla godståg, idag är det 15-20 olika bolag som slåss om godsmarknaden. Det säger sig självt att man försöker hålla ner löner och avtal, och hur de mindre skuttbolagen hanterar säkerheten kan man fundera över. Att man t.ex slirar en del på arbetstidsbestämmelserna vid trafikstörningar är nog vanligt. Nu senast var det godsbolaget TX Logistik som fick sitt trafiktillstånd indraget med omedelbar verkan på grund av stora brister i bl.a. säkerhetsstyrningen. Man saknade kunskap och förmåga att hantera riskerna i sin verksamhet och företaget hade inga rutiner för kontroll av personalens hälsa och kompetens. Tyvärr är risken stor att fler företag än TX Logistik kommer att få problem i framtiden.
Förlorarna är personalen som står utan jobb, men också transportköparna som helt plötsligt inte har någon som kör deras vagnar.
Godsbolagen kör med en mycket varierad fordonsflotta. En del kör med nya fina inhyrda lok, andra kör med gammalt skrot från 50- och 60-talen. 
Den största godsoperatören Green Cargo som härstammar från gamla SJ Gods, har rustat upp och moderniserat många av sina Rc2-lok. Det har bl.a. blivit nya förarhytter, nya kompressorer, moderna och effektivare strömriktare samt ett nytt datoriserat styrsystem och de kallas nu Rd2. 

Rd2 1069 och Rc4 1316 på Sävenäs lokstation en sen eftermiddag i april 2015. Det ombyggda loket till vänster har bl.a. nya växlarfotsteg, nya strålkastare och klumpen på taket är den nya klimatanläggningen. Loken går nu också att radiostyra.


Hytten på Rd2 har fått ett rejält lyft! Jämför med bilden högst upp i inlägget. Naturligtvis finns kokplattan kvar för kaffekokning under tuffa nattkörningar.


2010 levererade Bombardier 16 nya lok av typ Traxx till Green Cargo med litterabeteckningen Re. 


Hytten i en Re-maskin.


Green Cargo har också lagt stora pengar på att byta ut motorerna i sina T44 diesellok. De gamla 2-taktsdieslarna från GM har bytts till 4-taktsdieslar från tyska MPU för att minska bränsleförbrukning och utsläpp. Även hytterna har moderniserats och loken har bytt namn till Td. De mindre bolagen kör vidare med sina miljövidriga motorer. Detta snedvrider naturligtvis konkurrensen. Kanske skulle man ha ett system där operatörerna betalar banavgift efter hur stora utsläpp man orsakar. 
Hur miljövänliga är järnvägstransporter när de går med gamla diesellok byggda av Nohab i Trollhättan 1955-60?
Bild: jarnvag.net  Foto: Christian Tellerup

På 80-talet körde vi också mycket gammalt skrot, men i takt med att SJ investerade i ny rullande materiel så fasades det gamla ut. När järnvägen avreglerades dök många gamla utrangerade lok och vagnar upp igen och sattes åter i trafik. Konkurrensen har gjort att få bolag har råd att köpa nytt, istället blir det lite målarfärg och så kör man vidare med det gamla. 
Trafiken på spåren har i och med avregleringen ökat enormt, men tyvärr har underhåll och utbyggnad inte hängt med. Idag körs det på yttersta marginalerna och händer det något så kollapsar hela systemet. Ett signal- eller växelfel som inträffar i rusningstrafiken innebär kaos. En nedriven kontaktledning på stambanorna (inte ovanligt) får enorma följdverkningar över hela Sverige. Nu flaggar Trafikverket för kraftiga hastighetsnedsättningar på stora delar av järnvägsnätet f.o.m. 2017. På många sträckor där vi idag kör 200 km/h kommer hastigheten att sänkas till 130 km/h på grund av slitna spår och växlar. Det kommer naturligtvis att innebära rejält förlängda restider.

Ibland känns det skönt att inte ha 35 år av yrkeslivet framför sig, i alla fall när det gäller jobb på järnvägen. Jag påstår definitivt inte att allt var bättre förr, men en hel del... 

Båtmössan och blårocken som vi fick ut första dagen på SJ är borta, men mössmärket hittade jag i en låda.




1 kommentar:

  1. När jag blev SJ anställd (buss) mars 1979 så fick man resa till centrallagret i Malmö och prova ut uniformen. Som 23-åring var man ju inte alldeles förtjust i att behöva plocka ut båtmässa, lackskärmmössa, pläsmössa och poplinöverrock. 1985 blev uniformen som du visar något ungdomligare i färger och snitt. Jodå jag har ett sådant mössmärke sparat också :-)

    SvaraRadera