PerrasMotorNostalgi

Perrabolo är en fortsättning på min tidigare blogg PerrasMotorNostalgi. Titta gärna in även på TuristbussN200.se där jag är en av medarbetarna.

söndag 1 november 2015

Rysskranen i Trollhättan

Turistbuss N200 framför "Rysskranen" i augusti 2015.

Kul Tur i Natur har också några kranbilder.


Kranen ägdes av Nohab. 
Efter krigsslutet 1917 var Sovjet i akut behov av att rusta upp kommunikationerna, därför beställde man i oktober 1920 
1.000 lok av Nohab i Trollhättan till en kostnad av 230 000 kr per styck. Det var den största enskilda lokbeställningen dittills i världen. Loken skulle betalas med rent guld och de första 500 loken kostade 56 ton. Guldet transporterades med fartyg till Stockholm. 
Enligt det första kontraktet skulle 530 lok levereras senast den l oktober 1921, 320  lok senast den 31 december samma år och 150 lok 1922. Man insåg ganska snart att denna leveranstakt inte skulle hålla. Avtalen omförhandlades i flera omgångar och slutleverans skulle nu ske 1927. 
För att klara den stora ordern byggdes en ny maskin- och monteringsverkstad i Trollhättan och Nohab köpte in företagen Munktells Mek. Verkstad AB i Eskilstuna och Lidköpings Mekaniska Verkstads AB. Ett samarbete inleddes också med andra mekaniska verkstäder runt om i Sverige. Bofors, Motala Verkstad, Karlstads Mekaniska Werkstad, Vagn- och Maskinfabriken i Falun, och Jönköpings Mekaniska verkstad är några exempel på företag som var engagerade i loktillverkningen. För att säkra leveranserna av järn köpte Nohab Forsbacka Jernverk som hade egna gruvor i Bergslagen. 
I juli 1922 annullerade ryssarna, av politiska skäl, kontraktet på 1.000 lok. Nu skrevs ett nytt kontrakt med leverans av endast 500 lok där de första 350 loken skulle kosta 230.000 kr som tidigare, medan de följande 150 skulle kosta 160.000 kr per styck. Efter förhandlingar blev priset ca 190.000 kr. Nohab själva hade en tillverkningskostnad på ca 185.000 kr per lok så förtjänsten blev låg.
Försök att få nya lokbeställningar hade misslyckats och nu satt man med en alldeles för stor kostym. Personal fick sägas upp, dotterbolag och fastigheter såldes och Nohabs järnverk gick i konkurs. Under hösten 1925 var Nohab under rekonstruktion. 1926 var läget kritiskt. För de som ännu hade jobbet kvar sänktes lönerna och personalförmåner som fria bostäder drogs in. 
1927 räddades Nohab av en beställning på 100 lok och 1500 vagnar till Turkiet. 
Det sista ångloket byggdes i Trollhättan 1954.

Det första ryssloket nr 4001 står färdigt. Ett sådant här lok vägde totalt 132,6 ton. 
Bild: Innovatum bildarkiv

Lok nr 4001 längst fram och då kanske det är 4002 som står bakom.
Bild: Sveriges Järnvägsmuseum


Eftersom Ryssland har en annan spårvidd än Sverige var det svårt att leverera loken landvägen. I början monterades loken ner och fraktades till finska Torneå. Där monterades de ihop igen och kördes till Petrograd. En del fraktades till Öresundsvarvet i Landskrona där loken lastades på fartyg.
Lösningen för loktransporterna till Ryssland blev att Nohab byggde en egen kaj i Trollhättan. För lyften till fartyget behövdes en rejäl kran och den beställdes hos Götaverken i Göteborg med leverans i juni 1922. Lyftkapaciteten var 90 ton och loken vägde 80,6 ton exklusive tendern som vägde 52 ton. 

Kranen under byggnad våren 1922.
Bild: Innovatum bildarkiv


Spåren från Nohab till Rysskajen hade två spårvidder, normalspår (1435 mm) och ryskt bredspår (1520 mm).
Bild: Innovatum bildarkiv


Kranen är en sk vipparmskran, en ganska ovanlig konstruktion där vajrar förbinder en stor motvikt med kranarmen.
Bild: Innovatum bildarkiv

Bild: Innovatum bildarkiv

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum



Fartyget kunde ta elva lok åt gången och lastningen gick på mindre än två dagar. Loken stod nere i fartyget och tendrarna ställdes på däck.
Bild: Innovatum bildarkiv


Kranen har inte bara lyft lokomotiv. Här hänger en fartygsmotor i kroken och året är 1964.
Bild: Innovatum bildarkiv


Det finns hopp för den gamla kranen. Västarvet som är en regional förvaltning för natur- och kulturarv i Västra Götaland har våren 2015 skrivit denna åtgärdsplan för bevarande.
Man räknar med att de akuta åtgärderna kommer att kosta ca 1,5 miljoner kr och de löpande kostnaderna ca 100.000 kr/år. Idéer finns också om att använda rysskranen för lyft av fritidsbåtar. Avgiften kan då användas till kranens löpande underhåll. 

Uppdatering:
I en av kommentarerna tipsar Roger Svenneryd om en liknande kran i Karlstad. 
Foto: Kristian Gos

4 kommentarer:

  1. finns en motsvarande kran i karlstad som fortfarande används för att lasta yankee cylindrar på båt för frakt runt i världen bild http://flickrhivemind.net/blackmagic.cgi?id=202111387&url=http%3A%2F%2Fflickrhivemind.net%2FTags%2Fkarlstad%252Ckmw%2FInteresting%3Fsearch_type%3DTags%3Btextinput%3Dkarlstad%252Ckmw%3Bphoto_type%3D250%3Bmethod%3DGET%3Bnoform%3Dt%3Bsort%3DInterestingness%23pic202111387&user=&flickrurl=http://www.flickr.com/photos/42742062@N00/202111387

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för tipset! Lång länk, så jag lade in bilden som en uppdatering.

      Radera